Datatipset
Var försiktig vid handel på internet och undvik förskottsbetalningar. Lämna inte ut kontonummer eller kreditkortsnummer, särskilt inte via telefon eller internet.
Svara aldrig på e-post där du inte känner igen avsändaren. Om du inte har köpt någon lott eller deltagit i någon tävling är det inte heller sannolikt att du har vunnit.
Var även försiktig med att ingå avtal (göra affärer) per telefon. Be i stället om att få ett skriftligt erbjudande först och var extra vaksam om försäljaren stressar dig att ingå ett avtal.
Tänk på att om en vara eller tjänst verkar för bra för att vara sann, bör du vara extra vaksam!
En säkrare dator
Du kan minska risken att drabbas av databedrägerier genom att vara misstänksam mot avsändare du inte känner igen. Dubbelkontrollera vem som är avsändare innan du svarar och lämnar ut information.
Använd automatisk uppdatering i datorns operativsystem för att alltid ha senaste programmen installerade. Då undviker du identifierade säkerhetshål i gamla program.
Använd antivirusprogram och brandvägg och se till att de senaste uppdateringarna är installerade.
Om du har utsatts för bedrägeri:
Tänk på att anmäla brottet så snart som möjligt. Loggar och annan it-relaterad information kan vara svår för polisen att få tag i om det gått för lång tid.
Spara all information på din dator, mobiltelefon eller annan plattform som kan användas som bevismaterial, även om du skrivit ut informationen på papper.
Källa: Polisen
Skydda dig mot bedrägerier (Källa Skandia)
Varning! Försök till phishing
Många har hört av sig till oss och undrar om det är vi som har skickat ut ett mejl från losenord@skandia.se där vi begär bl.a. kortuppgifter. Det är inte vi, utan det är ett nytt försök att få tag i dina kortuppgifter.
Klickar man på länken i mejlet kommer man till en sida där man ombeds att fyllla i sina kortuppgifter. Vi vill uppmana dig att inte fylla i några uppgifter där. Om du redan gjort det så ber vi dig kontakta kundservice på 0771 55 55 00 så hjälper vi dig vidare.
Vi ber aldrig om känsliga uppgifter via mejl
Lämna aldrig ut personliga uppgifter som kontonummer, kortnummer, lösenord och koder till en okänd person via telefon, e-post eller internet. Vi på Skandia skulle aldrig be dig att lämna ut lösenord som du använder för att komma in till bankens elektroniska tjänster.
Så kollar du om webbadressen är äkta
När du är uppkopplad mot en internetbank så ska webbadressen börja med https och det ska finnas ett litet hänglås längst ner på sidan.
Vill du försäkra dig om att ett e-postmeddelande är äkta så kontakta avsändaren på telefon. Använd inte telefon-numret som står på meddelandet, utan använd det telefonnummer som du känner till eller hämtar på annat sätt, exempelvis i en katalog.
Hur ska jag agera?
Får du e-post som verkar suspekt - öppna det inte! Släng det direkt i papperskorgen så undviker du att så kallade trojaner som kan läsa av det du gör på din dator.
Om du tror att konto- eller kortinformation har kommit i orätta händer - kontakta oss omedelbart!
10 nya sätt bedragare försöker lura dig på nätet: var på din vakt
Bedrägerier online har blivit mer avancerade än någonsin. Med hjälp av AI och smart manipulation utger bedragare sig nu för att vara dina vänner, kollegor eller till och med offentliga personer.
Här är de 10 mest aktuella metoderna bedragare använder i 2025 – och hur du undviker att gå i fällan.
AI-genererade videor föreställer kända personer som ”rekommenderar” bluffinvesteringar. De ser ut som nyhetssändningar och sprids snabbt på sociala medier. Låt dig inte luras – verifiera alltid källan.
Röströstbedrägeri med kloning av närståendes röst
En bluffmakare kan klona din partners eller chefs röst med några sekunders ljud. Du får ett samtal där de ber om pengar – men det är inte dem. Ring alltid upp personen via ett verifierat nummer.
Falska QR-koder i det offentliga rummet
Bedragare sätter upp QR-koder på cafébord, affischer eller biljettautomater. När du skannar hamnar du på falska sidor som stjäl kortuppgifter eller installerar skadlig kod. Använd alltid din banks eller tjänsts officiella app.
Falska jobberbjudanden från kända företag
Du kontaktas av någon som utger sig för att vara från Spotify eller Klarna och erbjuder ett drömjobb. Men först måste du betala eller ladda upp ID-handlingar. Kolla alltid upp erbjudandet via företagets egen webbplats.
Bluffabonnemang via ”gratis” AI-verktyg
Du erbjuds tillgång till AI-tjänster som ChatGPT Premium, men måste ”verifiera dig” med kortuppgifter. Kort efter dras pengar varje månad. Undvik verktyg du inte hittar via officiella källor.
Leveransbedrägerier med falska länkar
Du får ett sms om att din paketleverans är försenad. Du klickar på länken för att ”uppdatera leveransen”, men den stjäl dina uppgifter. Gå alltid direkt till leverantörens hemsida.
Kryptobedrägeri via sociala medier
På TikTok eller Instagram visas ”traders” som hävdar att de tjänat stora summor med AI. De använder falska kändisbilder och video. Investerar du – förlorar du allt.
Falsk kundtjänst i Googlesökningar
Du googlar ”Microsoft support” och klickar på första träffen – som är en bluffannons. Du luras att betala för support, medan bedragaren får åtkomst till din dator.
Investeringar som låtsas vara gröna eller blockchain-baserade
Falska projekt marknadsförs som ”CO2-neutral mining” eller ”hållbar Web3”. Allt verkar trovärdigt – tills du märker att hemsidan försvinner och pengarna är borta.
PDF- eller Word-bilagor med skadeprogram
Du får ett mejl från någon som utger sig för att vara din bank eller chef, med en bifogad fil. När du öppnar den installeras program som loggar allt du gör. Öppna aldrig bilagor du inte kan verifiera.